by 
Ett äpple om dagen sägs ju hålla doktorn borta. Men äpplen kan göra så mycket mer gott än så. Äpplen, och framför allt äppelskalet, innehåller rikligt med C-vitamin, flavonider, kalium, pektin massor av mineraler och en hel massa annat som är bra, inte bara för magen och tarmarna, utan är bra för hela kroppen. Med ett högt innehåll av antioxidanter som hjälper till mot de fria radikalerna stimulerar den också kroppens naturliga avgiftning om man får tro de lärda. Ett äpple om dagen hjälper också till att undvika hjärt-kärlsjukdomar och hjälper både matsmältning, lever och galla. Ja listan kan göras så lång med äpplets nyttigheter så ska man bara peta i sig en av dagens fem viktiga så borde minst en av dom alltid vara ett äpple.
Från början tillhörde äpplet rossläktet och ursprungsfrukten kallas vildäpple. Vildäpplen är vackra men ack så sura små frukter som växer på just vildapel. Äpplen åt vi redan på stenåldern och i den fornnordiska mytologin symboliserade äpplet förnyelse och fruktsamhet. Men det var först på medeltiden, som vi började äta äpplen här i Sverige, Det mosades och torkades och man gjorde även must och äppelvin.
Äpplet är också en symbol för kunskap. Eventuellt kan det komma från det faktum att om man delar ett äpple på tvären så framträder ett pentagram som är ett gammalt tecken på högre kunskap. Annars tänker vi kanske oftare på Eva i Paradiset och tuggan på kunskapens frukt… det står ingenstans att det var ett äpple, men i konsten har hon framställts med ett äpple i handen. Tuggan hon tog förvisade henne och Adam från paradiset och gav dessutom upphov till Apple’s logga. Deras första logga med regnbågens färger i fel ordning representerade allt Steve Jobs symboliskt kunde önska sig av sin företagssymbol; lusta, kunskap, hopp och anarki. Även några andra anarkister valde äpplet som symbol för sitt egna skivbolag 1968. The Beatles första LP på egna bolaget var the White Album. Den första skivan med skivmärket på det karaktäristiska Granny Smith äpplet på skivetiketten, helt på A-sidan, och delat på B-sidan.
Allt gott du kan göra av äpplen blir gärna en lång lista, men här kommer några favoriter.
Och vill du göra vår goda varma äppelcider hittar du det receptet här.
Knäckig äppelpaj
Den godaste äppelpajen blir den du gör en lat söndag genom att nypa ihop en smuldeg med både lite havregryn, vaniljpulver (eller socker) kanel och kardemumma i degen. Jag brukar ta 200 gram smör och ca 3-3,5 dle vetemjöl och 1 dl havregryn. Nyp ihop snabbt och strö ut hälften i botten på en pajform, platta till något. Förgrädda i ca 10 minuter. Klyfta några goda svenska äpplen och blanda i en plastpåse med råsocker, kanel och vaniljpulver. Låt den vila en stund medan du gräddar botten till pajen. Strö ut äpplena i pajen och toppa med resten av smuldegen och strössla lite råsocker ovanpå. Grädda på ca 175 grader i ca 1-1,5 timme. Hellre en något svalare ugn och längre tid, för ju längre tid du gräddar desto “knäckigare” blir den.
Älskade äppelmos
Att göra äppelmos går både fort och är väldigt enkelt. För den som saknar utrymme kan man göra en sats till frukostgröten någon gång i månaden, passa på nu när butikerna är fulla av härliga svenska äppelsorter.
Ta ett kilo äpplen. Skala och kärna ur äpplena. Lägg de skalade äppelklyftorna i en kastrull med 0,5 dl vatten (om du gör en större tas kan du lägga äppelklyftorna i en bunke med kallt vatten så att de inte mörknar innan du häller de i kastrullen). Koka upp på svag värme och rör om. Rör ner sockret* när äpplena mjuknat och låt koka upp igen. Mixa sedan moset med stavmixer eller potatisstöt. Om du vill kan du lägga med en kanelstång medan du kokar moset, glöm inte att ta upp den innan du mixar till mos.
Utan konserveringsmedel håller moset i kylen 1-2 veckor, i frysen upp till ett år. Hur mycket socker du ska ta beror både på hur söta dina äpplen är och hur söt du vill ha ditt mos. Man brukar beräkna att per kilo äpplen kan du tillsätta 1-5 dl socker. Ju mer socker desto längre hållbarhet eftersom sockret i sig är ett naturligt och bra konserveringsmedel.
Men det finns flera sätt att koka äppelmos på. Du kan exempelvis klyfta upp äpplena med skal och kärnhus, koka dem mjuka i en kastrull med lite vatten och sedan passera äppelklyftorna till ett mos med hjälp av en sil eller klassisk äppelvagga. Koka sedan upp på nytt tillsammans med socker.
Vill du ha en extra kraftig smak på ditt äppelmos kan du värma äppelklyftorna i ugnen istället för att koka. Passera dom i en äppelvagga när de har mjuknat helt och koka upp med socker på spisen.
Häll sedan moset i väl rengjorda burkar. För att vara helt på den säkra sidan kan du värma burkarna i ugnen på 100 grader i 15 minuter. Fyll upp burkarna, skruva på locket helt och vänd upp och ner. Du kan också tillsätta konserveringsmedel om du vill. Äppelmos kan också hällas i plastlåda och förvaras i frysen.
Godaste äppeldrickan av fallfrukt
Det är inte alla som hinner plocka av äpplen och åka iväg och musta. Godaste (och enklaste) äppeldrickan lärde jag mig när jag bodde i Skåne där jag hade två ståtliga Gravensteiner jag aldrig hann plocka av . Den här gör du enkelt genom att ta vara på nyfallen frukt. Den behöver inte vara helt mogen, utan blir friskt syrlig beroende på hur mogen frukten är.
Gör så här:
Skär bort det bruna men i övrig kan du ha med både kärnhus och skal. Fyll en hink med äpplen, skölj av dom och plocka bort skräp och löv. Dela äpplena lite grovt, du behöver inte ta bort vare sig kärnhus, fnas eller skal. Lägg tillbaka i hinken, häll över 6 liter vatten blandat med 20g citronsyra (eller vinsyra). Vattnet ska täcka alla dina äpplen. Täck med en tallrik som du ställer något tungt på och ställ svalt. Rör om då och då. Efter två dygn silar du av äpplena och tillsätter 1/2 dl socker per liter saft och häller upp på väl rengjorda flaskor. Om du vill spara en längre tid så lägger du i frysen (i plastflaska) eller häller lite Atamon i äppeldrickan.
